Sancta Elisabeths Systrar
Hem Historia Livet i kongregation Verksamhet Postintention Kontakt Bilder  Jubileum

 

 

Jubileum

ELISABETHSYSTRARNA 150 ÅR I SVERIGE         skriv ut .PDF

 

 

Något om Elisabethsystrarnas ursprung och karisma

(ur konstitutioner och direktorium)

 

Kongregationen Sancta Elisabeths Systrar har sitt ursprung i insikten om Guds vilja att tjäna Honom i de sjuka och nödlidande, sådan som den kom grundarinnan, Clara Wolff, till del genom kallelsens nåd.

 

Enligt Kristi ord: ”Vad ni gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig” (Matt 25:40), ville hon i de sjuka ”vårda de sårade lemmarna i den gudomlige Frälsarens kropp”. I denna karisma ligger början till Sancta Elisabeths kongregation, som kallades till liv år 1842 av Clara Wolff och hennes tre medgrundarinnor: Maria och Mathilde Merkert samt Franziska Werner i Neisse (Nysa), Schlesien (Slask).

 

Genom vården av de sjuka förverkligade grundarinnorna en särskild kärlek till de fattiga och till den egna fattigdomen, varvid deras sporre och förebild var den heliga Elisabeths av Ungern (i tysktalande länder känd som Elisabeth av Thüringen) liv och verk. De valde denna medlem av den helige Franciskus tredje orden, som var fylld av stor kärlek till Gud och alla nödlidande, som sin skyddspatron och uppkallade den gemenskap de grundade efter henne.

 

Jesu hjärta, som de vigde sitt verk till år 1842, gav dem ljus och kraft till deras apostolat. Liksom grundarinnorna och deras första medsystrar öppnar Elisabethsystrarna sig för Jesu kärlek för att ge denna vidare åt människorna.

 

Grundarinnorna kännetecknades även av en stor vördnad för Guds Moder. I förtröstan på hennes hjälp bestämde de ”att varje syster skulle vara förpliktigad genom ett heligt löfte att fira Guds Moder Marias besök hos den heliga Elisabet som sin särskilda högtidsdag”. I festhemligheten för denna dag finner Elisabethsystrarna sin andliga inriktning och sin kallelses djupa mening: att som Maria ta emot Guds ord i tro och i dess kraft tjäna människorna.

 

 

Elisabethsystrarnas första tid i Sverige

 

De första Elisabethsystrarna kom redan år 1866 till Sverige. Med tiden kom de att grunda tretton konvent (underavdelningar), varav fem i Stockholm och två i Malmö. I Stockholm arbetade systrarna bland annat i de två utav drottning Josephina instiftade ålderdomshemmen. På fyra orter drev de sjukhem. Till deras viktigaste uppgifter i den skandinaviska diasporan hörde att stödja de lokala katolska församlingarna.

 

Generalkapitlet beslutade den 14 november 1898 att grunda en ordensprovins i Sverige, vilket fastställdes av Kongregationen för ordensmedlemmar och sekularinstitut den 4 december 1901. Med anledning härav upprättade moderhuset genom ett dekret av den 24 april 1902 den svenska provinsen. Provinshuset lokaliserades på Norra Smedjegatan i Stockholm (där Gallerian ligger i dag) och befann sig där åren 1902–1924. Den nya provinsen räknade 60 systrar och 7 konvent.

 

Den första stationen (konventet) låg under många år på Södermalm i Stockholm på Götgatan och på Valhallavägen åren 1866–1977, där systrarna bland annat bistod den apostoliske vikarien, sedermera från år 1953 biskopen av Stockholms katolska stift.

 

Provinshuset flyttade senare till Brahegatan och fungerade som sådant åren 1924–1971 samt åren 1985–2009. Här bedrevs ett sjukhem åren 1924–1984. Från år 1985 blev det ett ålderdomshem för systrarna. Under perioden 1971–1985 låg provinshuset i Djursholm. Skälet för detta var att Stockholms stad hade tänkt sig riva huset på Brahegatan för att förändra omgivningen i denna stadsdel. Åren i Djursholm blev inte lätta eftersom grannarna inte såg det som något positivt med de aktiviteter systrarna önskade driva. Då ingen förändring av stadsplanen blev av, flyttade systrarna tillbaka till Brahegatan.

 

Huset på Brahegatan såldes år 2010, varefter systrarna samma år flyttade till Stäket (Kallhäll, Järfälla). Till Stäket kom systrarna redan år 1944, men först år 1953 blev det ett självständigt konvent.

 

Då systrarnas antal har sjunkit i Sverige under de senaste åren,

så utgör inte landet längre en provins för kongregationen, utan en region. Klostret i Stäket är nu säte för denna.

 

Något om drottning Josephina, om hennes betydelse för

Katolska kyrkan i Sverige

 

Prinsessan Josephina av Leuchtenberg kom till Sverige år 1823 som gemål till kronprins Oscar, sedermera Oscar I:e av Sverige och Norge. Josephina förblev katolik även efter giftermålet med Oscar. Detta möjliggjordes av hennes svärfar Karl XIV Johan, vilket är nedtecknat i äktenskapsfördraget mellan Oscar och Josephina, då det var brukligt att upprätta sådana inför furstliga äktenskap.

 

Sedan år 1593 var Sverige protestantiskt. Det fanns endast några få katoliker, vilka inte fick utöva sin tro öppet. Först år 1781 möjliggjorde konung Gustav III detta, i ett toleransedikt, där denna rätt gavs till utländska katoliker. År 1783 upprättades ett apostoliskt vikariat i Sverige. Den apostoliske vikarien var samtidigt den Heliga Stolens delegat vid det svenska hovet.

 

När prinsessan Josephina som 16-åring kom till Sverige, kom även hennes biktfader Jakob Studach till landet, vilken 10 år senare blev apostolisk vikarie, ett ämbete som han utövade under hela 40 år.

 

Fram till år 1860 fick inte infödda svenskar bli katoliker, om de inte var beredda att bli förvisade. Den 23 oktober 1860 utfärdades dissenterlagen av konung Karl XV, en religionsfrihetslag, vilken också gav svenskar rätt att vara katoliker, även om det fortsatt innebar stora inskränkningar i livet.

 

Drottning Josephina bistod katolikerna på olika sätt, inte minst genom gåvor av diverse slag.

 

Till de verk som realiserades som ett resultat av det intensiva samarbetet mellan drottning Josephina och Elisabethsystrarna hör Stiftelsen Josephinahemmet samt Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne. Stiftelsen Josephinahemmet tillkom för medellösa katoliker och var allt sedan det grundades beläget på Björngårdsgatan på Södermalm i Stockholm fram till år 1988, då det flyttade ut till Bromma. Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne grundades för äldre mindre bemedlade damer oberoende av trostillhörighet. Detta hem låg också på Björngårdsgatan fram till år 1952, då det flyttade till Bagarmossen.

 

 

Systrarnas liv i Sverige och deras ordens utveckling i landet

 

Systrarna har inte bara arbetat inom sjukvården, utan har även bidragit med betydande insatser i återuppbyggandet av Katolska kyrkan i Sverige efter reformationen. Detta bland annat genom att ge församlingarna fotfäste i det emellanåt så karga landskapet, inte minst under den första tiden.

 

År 1950 hade Elisabethsystrarna de flesta konventen i Sverige av alla katolska ordnar och kongregationer. Till antalet utgjorde Elisabethsystrarna över hälften av alla de ordenssystrar som verkade i landet. Under årens lopp har de tjänat Gud och människorna på många håll i Sverige. Deras verksamhet har bland annat omfattat följande:

 

I Stockholm åren 1866–1984:

 

Ambulerande sjukvård från år 1866

Pojkhem åren 1866–1960

Ambulerande sjukvård på Norra Smedjegatan

åren 1878–1924

Undervisning vid folkskolan åren 1891–1931

Hem för kommunikanter år 1900

Sjukhem på Brahegatan åren 1924–1984

Barnhem omkring år 1935

 

I Malmö, på Lilla Nygatan, åren 1874–2007:

 

Församlingsarbete från år 1874

Barnhem åren 1875–1941

Handarbets- och annan undervisning vid Katolska skolan åren 1880–1950

Ambulerande sjukvård från år 1881

Sjukhem från år 1930

Skolhem åren 1932–1943

Från år 1966 hem för lång- och äldrevård

samt därefter från år 1998 sjukhem för egna systrar

 

I Gävle åren 1892–1973:

 

Ambulerande sjukvård från år 1892

Församlingsarbete från år 1892

Sjukhem åren 1924–1973, från år 1963 också hem för lång- och äldrevård

 

I Göteborg åren 1894–1950:

 

Ambulerande sjukvård

 

I Norrköping åren 1931–1976:

 

Församlingsarbete från år 1931

Ambulerande sjukvård från år 1931

Förskola

Sjukhem från år 1955

Hem för lång- och äldrevård från år 1958

 

I Uppsala åren 1957–1965:

 

Församlingsarbete från år 1957

Barnavård från år 1958

Kristendomsundervisning

Sykvällar

 

I Malmö, på Helmfeltsgatan, åren 1960–2012:

 

Församlingsarbete från år 1960

 

I Djursholm åren 1967–1985:

 

Förskola åren 1969–1983

Gästhus från år 1969

Provinshus åren 1971–1985

Hem för konferenser, reträtter

Semesterhem

        

Idag finns systrar verksamma vid Josephinahemmet och en syster i en församling. Övriga systrar för ett näst intill kontemplativt liv i klostret i Stäket.

 

Besök gärna kongregationen Sancta Elisabeths Systrars hemsida: http://www.elisabethsystrar.se

 

I april 2016 firar Elisabethsystrarna sitt 150-årsjubileum av sin ankomst till Sverige. Låt oss i samband med detta be om nya ordenskallelser.

 

 

Källor:

 

Anteckningar av Elisabethsystrarna i Sverige

 

Geschichte der Kongregation der Schwestern von der heiligen Elisabeth 1842–1992, Band II

 

Kongregationen Sancta Elisabeths Systrars hemsida. http://www.elisabethsystrar.se/Historia.htm (Hämtad 2014-08-29)

 

Konstitutioner och direktorium för kongregationen Sancta Elisabeths Systrar, Rom 1981

 

Sr M. Birgit Häusler: Damit sie das Leben in Fülle haben, 1991